Anna Matilda Kristina

Bradford, UK

Jag tänkte att om jag ska blogga om någonting nu innan jag åker, så ska jag iallafall blogga om staden dit jag ska. 

Bradford ligger i West Yorkshire i Norra England, cirka 1.5 mil väster om Leeds. 

 Som ni ser på mina OTROLIGT vackra google maps screen shots så är det inte heller så väldans långt till Manchester och Liverpool. Till Manchester så är det cirka 1 timme med tåg. I Bradford så bor det mer än 1 halv miljon invånare med en ganska stor blandning rika och fattiga. Då staden var ganska stor vid den industriella revolutionen (Bomull YEAY!) så har mycket av deras industrier slagits igen och flyttats utomlands, något som har drabbat staden ganska mycket. Tydligen så regnar det ganska mycket i Bradford (SURPRISE!), den kallaste temperaturen någonsin dokumenterad ligger på minus 13 grader celsius. Vilket betyder att jag kommer vara A-okey. 

 

 

 

 University of Bradford ligger i centrala Bradford. Vid universitetet så studerar ungefär 13,500 studenter på både kandidat och magister nivå. Av dessa är 22% från utlandet och den internationella studentbasen kommer från över 110 länder.

Jag kommer bo på The Green. Om ni inte ser det på kartan över så har jag gjort en till Screen shot.. (för det är så duktig jag är) 

The Green har vunnit massor av priser för deras studentbostäder. Vilket känns väldigt bra. 

The Green är uppbyggt som en egen liten By, med både lägenhetskomplex samt "radhus" (Townhouses). Jag kommer själv bo i ett Townhouse. I mitten av The Green så ligger kontoret for studentbostäderna samt tvättstugan (väldigt bra information för mig.. mindre intressant för er!)

Det finns speciella Green Ambassadörer som hjälper oss nya studenter att känna oss hemma, de annordnar även aktiviteter, tävlingar, och resor under året. Till skillnad från Umeå Universitets studentbostäder så är det rejäl övervakning och säkerhet som gäller här. De har personal runt om The Green 24/7, har övervakningskameror på 42 olika ställen och ett kontrollrum där någon alltid finns redo. Det är även extraförstärkta glas på nedersta vångingen. Som Svensk, och en som vuxit upp i en relativt sömning småstad, så måste jag bli lite oroad. "BEHÖVS DETTA VERKLIGEN?"

Jag ska läsa vid University of Bradford School of Management, vilket ,förutom att den har en väldigt lång titel, är en del av universitetet som startades på 1960 talet. SoM ligger inte på Campus där jag ska bo, utan lite utanför staden.

Det går bussar med direkt linje från The Green till SoM som tur är. Och tack vare Google maps så ser man även att det inte är så långt.

SoM är tillskillnad mot University of Bradford lokaliserad i en äldre byggnad. Medans University of Bradford är väldigt modern (som ni ser på bilderna ovan) och påminner om Umeå Universitet så är SoM precis som jag hade tänkt mig att Engelska Universitet såg ut. Ni kan bara vänta er ganska många bilder härifrån.

 

15 Dagar

 

Nu börjar det pirra i magen. Samtidigt så är det HELA 15 dagar kvar tills jag åker. Jag vill åka Nu. Nu. Nu. Orsaken till varför jag känner så här nu är nog för att jag inte har något att vända om till. Jag har flyttat ut ur min bostad i Umeå, det finns inget rygga tillbaka & vända om. Jag har mailat & sagt att jag inte ska läsa några kurser i Umeå. Ingenting att göra, det är bara att vänta. Man läser varje dag om vännerna som redan har åkt på utbyte & så sitter man här. I mammas & pappas soffa & bara väntar. Rullar tummarna. Jag vill knåpa ihop min packning, tvätta, handla, packa. Andas, dubbelkolla att passet ligger i handbagaget. Trippelkolla. Kolla SAS appen en gång till: Jo jag har faktiskt köpt en biljett, sedan bege sig mot Arlanda. Jag vill åka tre gånger i rondellen med mamma som vi har gjort tidigare, tre gånger innan jag skriker "Ja mamma! Jag vill åka!" Jag vet inte.. jag tror det var mest för henne. Så att hon vågade släppa iväg mig till Sydafrika, Australien, ja..  släppa mig fri i Världen. Jag vill åka. Börja nästa äventyr. 

Hej Då

Med tunga steg så gick jag till bussen. Jag satte mig långsamt ner & väntade. Jag var tidig. Sminket var kvar sedan igår, & maskara flingor låg på kinden, det kittlades i halsen & ramlösa flaskan med kranvatten drogs upp ur den stökiga väskan. Det hade varit en lång natt. Men en rolig natt. Efter en skumpig bussresa så var jag framme vid jobbet. Cirka en timma för tidigt då bussarna anlände fem minuter efter jobbstart. Som tur är så är Ica Maxi alltid öppet innan jobbstarten & denna sena morgon så var deras kaffe väldigt uppskattat. Hur beskt det än må vara. 

Efter två koppar kaffe & en frukost så släpade jag mig till jobbet & möttes av lika trötta människor som jag, men precis innan dörrarna hann öppna så kickade den artificiella piggheten som heter koffein till & dagen blev räddad, allt bara flöt på. Kund efter kund, Jag tror de kände på sig att det var min sista dag. Efter många kramar & "lycka till" så gick jag ut ifrån jobbet & hoppade in i den väntande taxin. Där följde några samtal som jag endast förväntade skulle sluta med "Det finns en kamera där, & en kamera där." Då taxichauffören var som tagen ur en satirisk komedi, men jag nickade & log. Väl hemma möttes jag av Luke, som ska hyra mitt rum när jag är borta, & hans far. Jag hade fortfarande på mig mitt säljaransikte & insåg inte riktigt att jag pratar för snabbt & för mycket, men där kom jag: Orkanen Matilda & drog in dem i mitt väldigt städade men röriga rum. Efter några skrivna kontrakt, packade väskor, & bortarbetat diskberg som uppstod kvällen innan så stod min far där & vi packade snabbt in oss i bilen.

 

 

Vi rullade ut från Umeå & stannade inte förrän i Övik på ett snabbt "pitstop". Efter mycket falsk sång i bilen (mest gjort av mig) & mycket pladder (också jag) så anlände vi till kära Gävle vid midnatt. Jag hann sova de sista 20 minutrarna & jag tror min fader drog en lättnadens suck att det fick vara lite lugn & ro ett tag. 

Så min sista dag i Umeå på ett halvår blev stressigt, men lugnt, om det går ihop. Jag hann knappt säga hej då till någon men hade som tur var haft en underbar kväll på Lördagen, vilket förklarade mitt ganska loja beteende på söndagens morgon. 

Så nu sitter jag alltså här i Gävle, i ett rum fyllt av grejer som jag absolut inte kan få ner i en resväska, & skattar mig otroligt lycklig för alla dessa fina vänner jag har skaffat mig på mitt 2åriga äventyr i Umeå. För inte trodde jag att det skulle bli så bra. Nu hoppas jag att min utbytestermin i England ska ge mig några skatter även där, med vänner för livet & ögonblick som aldrig glöms bort. 

Umeå

Just nu så sitter jag på tåget upp mot Umeå för att jobba en sista helg. Det blir en helg fylld av städning, skratt, vin & förhoppningsvis så lite tårar som bara möjligt, jag kommer ju tillbaka om ett halvår! När jag har "landat" i Umeå för denna gången så ska jag direkt hem för att städa och tvätta, efter ett besök av pappa med mer flyttkartonger så blir det även lite konkande på tunga lådor upp på vinden. Efter att rummet är flyttklart så ska jag förbi Leonida och avnjuta en Sushi middag & även sova där :) Imorgon så blir det jobb & umgänge hela dagen. 

Så mycket för denna uppdatering!

Blogg om Utbyte

Hej!

Den här bloggen tänker jag fylla med inlägg om min utbytestermin i England. Jag åker i mitten på September & är borta i en termin. Jag har aldrig varit bra på det här med bloggandet, & kontinuerliga uppdateringar men nu när jag ska bort så kanske det blir ändring på det hela!

 

Upp